Att maten vi äter har betydelse för hälsan har jag fått erfara under ca 20 års arbete med patienter. När jag i början arbetade med patienter kom de med olika symtom och diagnoser. Efter några år så bytte jag fokus. Hur fungerar matsmältningen och startade att utgå från hur mage och tarm fungerade för patienterna. Frågade och frågade och lyssnade och lyssnade på vad patienten berättade om sina problem med mage och tarm och hur länge de haft problemen och hur problemen började. Vad hände?

Jag har en gammal vårdlärarutbildning bakom mig från 1970 och på den tiden ingick kost och dietmat i utbildningen som jag dessutom undervisade i. Då fanns inget dietistutbildning som finns idag. Under 15 års erfarenheter med patienter kunde jag strukturera symtombilder både från mage och tarm samt övriga fysiska och psykiska problem. Jag testade formulären och startade sedan en kostrådgivningskurs: Kostpedagog.

Sedan starten har jag bestämt att ha två utbildningar per år.

Vad är det som är viktigt i erfarenheterna från kostarbetet? Efter att ha studerat matspjälkningssystemet om hur mage och tarm anatomiskt är uppbyggd och hur mage och tarm fysiologiskt är uppbyggd drog jag upp riktlinjerna för underlag och rådgivning. Några böcker i Anatomi och Fysiologi har inspirerat mig mer än andra.

Maten kan delas upp i grupper som t.ex:

• Näringsämnen
• Mineraler, spårämnen och vitaminer
• Fiberinnehåll, långsamma och snabba

Näringsämnen

Traditionellt sett säjer vi att vi har tre näringsämnen: fett, protein och kolhydrater. Endast fett och protein behöver vi verkligen äta. Vi måste äta protein och fett för att få i oss de essientiella byggstenarna för vår kropp. Det finns inga essentiella kolhydrater. Vi kan klara oss utan kolhydrater. Den energi som vi kan få av kolhydrater kan också tas från fett om vi ätit tillräckligt med fett.

Så numera säjer jag att vi har 2 näringsämnen, fett och protein som är nödvändiga att äta. Så kolhydraterna får hamna i fibergruppen istället. En tankelek.

Mineraler, spårämnen, vitaminer och fettsyror

Kosten som vi äter, om den är balanserad, har tillräckligt med innehåll av mineraler, spårämnen, vitaminer och fettsyror. När man lägger om kosten till en personligt balanserad kost kan man under en övergångsperiod behöva äta tillskott. Vilka beror på den samlade symtombilden. En del brister visar fysiska och psykiska symtom.

Fiberinnehåll

Från kolhydrater får vi fiberinnehållet till kosten. Kolhydrater är säd, frukt, grönsaker och socker. Kolhydraternas slutprodukt är stärkelse/socker. I den personligt balanserade kosten måste man ofta reglera högt intag av kolhydrater/socker. Om kolhydraterna tar för stor del av dagligt intag av mat kommer vi att lida näringsbrist vad gäller proteiner och fett, byggstenarna för vår kropp. Om de är långsamma eller snabba har inte så stor betydelse i detta läge. Det blir fortfarande socker oavsett om de är snabba eller långsamma.

Mage och tarmsymtomen kan variera en del men några symtom återkommer såsom gaser i magen, ont i magen, illamående, upprepade magkatarrer, förstoppning och diarré. Alla patienter som kommer för personligt anpassad kost har varit på läkarundersökningar för sina symtom och många har också diagnoser såsom Morbus Crohn, Ulcerös Colit, och IBS. Sök på Internet om du är mer intresserad av dessa diagnosgrupper.

Allergier

Kan vara från partiklar, pollen och dofter, i luften som kan ge hösnuva, astma och migrän.

Om jag misstänker att symtom kan vara av allergisk karaktär förslår jag ett blodprov för att undersöka IgG4 gentemot de 40 vanligaste födoämnena vi äter. Vanliga allergiska reaktioner är mjölk, ägg, mörk säd, ljus säd och vitlök.

Upprepade infektioner

Oftast startat med en kraftfull infektion eller traumatisk händelse. Det gäller att ringa in orsaksbakgrunden. Och vilka symtom det finns från mage och tarm.

Ledbesvär

Många har bekymmer från leder. Från fingerleder till de större lederna samt rygg och nacke. Och urkalkningsproblem. Vilka leder är det och när började det och vad hände strax innan i livet. Vilka är magsymtomen? Därefter sker en bedömning för personlig rådgivning.

Urinvägsbesvär inkl prostata

Om kvinnor har ”blåskatarr” så har männen ”prostatakatarr”. Bägge symtomen är att behöva gå på toaletten oftare än normalt. Även på nätterna. Urinmängderna är ofta mindre. Hur ser mage- och tarmsymtomen ut? När började dom? Vad hände?

Muskler

Den vanligast kända gruppen med problem från muskler är Fibromyalgi som kännetecknas av ömhet/smärta från många olika muskelgrupper vid olika tillfällen. Andra symtom kan vara undervikt och övervikt. Man måste se över att överviktiga har muskler och hur de arbetar. Var ligger BMI värdet? Så åter igen en kontroll av hur mage och tarm fungerar samt ätbeteendet.

Underlivsproblem och fertilitetsproblem

En stor grupp människor är idag ofrivilligt barnlösa. Hur fungerar menscykeln? Smärta, rikligt, snålt samt regelbundenheten. Preventivmedel? Vilka typer har använts? Hur ser sädescellerna ut? Pigga och många och raska? Intresset för sex? Under årens lopp är jag överraskad av att ett flertal par med fertilitetsproblem hade födoämnesallergier eller intoleranser (fattas enzymer för att spjälka maten).

Sömnstörningar

Ett mycket vanligt problem. Det innebär att vakna flera gånger på natten, svårt att somna om, svårt att somna, drömmar, mardrömmar, nattvandringar, nattskräck, prata i sömnen. Vad har patienten gjort tidigare. Hur hanterar patienten sina sömnproblem? Hur fungerar mage och tarm?

Emotionella och mentala problem

Maten kan ställa till det rejält på humöret. Från arg och ledsen till tankar om otillräcklighet, svartsjuka, förföljelsetankar, problem med kamrater och i relationer. Efter att patienten berättat om sina problem kommer frågor kring hur mage och tarm fungerar. Och eventuella födoämnesallergier? Flera ur denna grupp har haft glutenintolerans efter glutentest med få symtom från mage och tarm.

Detta är bara några av de grupper av symtom som utbildningen tar upp och lär ut att titta efter.

Med frågeformulärets hjälp kan man när man fått tillräckligt med erfarenheter ganska säkert bedöma vilken personligt balanserad kost varje individ bör ha. Vid tveksamma fall samt barn bör man ta ett blodprov.

Att lyckas

Genom att följa frågeformuläret och lära sig vad svaren betyder kommer insatserna för en personligt balanserad kost att ha en avgörande betydelse i patientens liv. Både patienten och du som kostrådgivare känner er nöjda med stor framgång. Det är mycket viktigt att ingjuta möjligheter att bli fri från problem från mage och tarm och kanske också förbättra situationen i symtom från andra system i kroppen. Hur lång tid tar det? Och vad kostar en rådgivning?

Blodprov

Helblodsprov tas för de patienter som har stora problem från mage och tarm och på barn under 16 år. Barn har svårt ibland att förklara sina problem och ska man göra en kostrådgivning för ett barn måste man vara säker på sin rådgivning. Blodprovet tas på vårdcentralen och skickas till ett laboratorium i Nederländerna, www.keac.nl för IgG4-analys. Patienten betalar själv det blodprovet. Blodproven är spännande när svaret kommer. Många gånger är det överraskningar även för mig som rådgivare. Dessutom kan man beställa ett glutentest på IgE samt IgA.

Rådgivningsplan

Vid första mötet görs planen upp och patienten får några dagar på sig att starta. Nästa möte blir sex veckor senare. Då ska symtompoängen från mage och tarm ha halverats eller mer. Om det har halverats eller mer gör man inga ändringar i kostrådgivningen. Då vet man att patienten är på god väg. Det tredje mötet blir åtta veckor senare och då bör symtompoängen kommit under tio. Därefter klarar sig de flesta utan rådgivning. Varje gång träffas man en timme. Så på tre timmars rådgivning har patienten fått sin rådgivning och genomfört den med stor framgång och kanske stora protester .-)). Så kostnaden blir den summa du tar som rådgivare gånger tre. Så vet patienten vad rådgivningen kommer att kosta.

Utbildningen

Är upplagd efter deltagarna själva och från deras arbetsplatser i landsting och kommun till olika terapeuter som arbetar med människor samt intresserade som kommer för sin egen skull. Att verka som kostpedagog behöver du en grundutbildning i anatomi, fysiologi samt sjukdomslära. Den kan du göra före eller efter kostutbildningen. Du kanske redan är grundutbildad i ämnet.

Först träffas vi i fem dagar och går igenom egna symtombilder, anatomi inkl tarmens nervsystem samt fysiologi vad gäller mage och tarm. Vi repeterar näringsämnen och hur de spjälkas i magen och var näringen hamnar efter spjälkningen. Föreläsare utifrån beskriver från sin forskning om hur hunger och mättnad styr ätbeteendet. Att samtala med patienten är också en struktur vi övar på.

Därefter följer en praktikperiod som innehåller teoretiska studier av några böcker i ämnet, intervjuer av människor, en person utifrån lägger om kosten och utvärdering ska göras innan examinationsdagarna. Dessutom ska deltagarna rita och måla en bok för informatiom om anatomin i mage och tarm samt spjälkningen, fysiologin. Allt ska lämnas in skriftligen.

På examinationsdagarna 10-12 veckor senare godkänns informationsmaterialet för kostrådgivningen. Samtalstekniken förfinas och resultaten från praktikperiodens intervjuer diskuteras. Sammanfattning av den egna personligt balanserade kosten utvärderas.

Därefter vid godkänd genomgången utbildning blir man KOSTPEDAGOG.

Att ha framgång med sina behandlingar och rådgivningar med patienten är den största lyckan. Om Taktil Stimulering gör under och vi har framgång så skulle jag vilja värdera framgången med kosten som ännu större och med större framgång för patienten, både på lång och kort sikt.

Välkommen till en utbildning som förändrar din syn på maten vi äter, människorna vi möter och dig själv!